lillafrökenlarsson.

Det är det jag känner just nu, har just sett dokumentären the Cove. Fruktansvärt bra, fast hemsk. Önskar lite att jag inte sett den, men ändå inte. Man blir så tagen att det finns såna eldsjälar i världen som faktiskt kan få stopp på sådant elände. Om jag inte hade varit så feg hade jag nog varit ute och jobbat FÖR djuren och DERAS rättigheter på sådan nivå! Men det är ju det, man måste ju verkligen viga sitt liv åt det. Krävs lite guts.

För er som inte sett dokumentären handlar den om delfinjakt/slakt och dessa människor som försöker stoppa det! Blir så upprörd när man tänker på att delfinerna är ju fan smartare än oss och dom vet precis vad som väntar dom när dom ligger där i vattnet, skräckslagna, infångna, i deras kamraters blod.

Ric O'Barry är mannen som verkligen brinner för delfiner och deras välmående. Men det är också han som startade hela 'delfinjippot' med att han var med att fånga in dom fem delfiner som spelade rollen Flipper i serien 'Flipper'. Därav blev det väldigt poppis för 'vattenparker' att ha defliner på 'scen'.  Han blev inte en aktivist förrän han var med om att ena delfinen Cathy dog i hans armar (efter sju år i fångenskap) av stress. Som han beskrev det tog hon självmord. Hon slutade bara andas för att hon inte orkade mer.

Dagen efterblev Ric O'Barry arresterad för att försökt frisläppa några andra delfiner i fångenskap. Sedan dess har han kämpat för delfinernas rättigheter.

Skulle nog kunna skriva ner vad som händer i hela dokumentären eftersom man blir verkligen tagen. Men det ska jag inte. Tycker ni borde se den om ni inte redan gjort det. Så får man verkligen upp ögonen på hur känslokalla, obrydda och pengagiriga många människor (i detta fall japaner) är!